16. Glimmerkvartsit

Bokalyckan

Kännetecken

Glimmerskiffern är en ljusgrå finkornig eller mycket finkornig bergart
med kraftig förskiffring och stänglighet. Inom vissa delar av
utbredningsområdet finns rödaktiga partier som orsakas av rosafärgad
muskovit, kalifältspat och kyanit. Glimmerhalten är ofta 25-
35%, resterande mineral utgörs av kvarts (50-60%) och aluminiumsilikater
som sillimanit och kyanit. Någon procent pyrit förekommer
lokalt i bergarten.

Förekomst, ålder och bildningssätt

Inom en uppemot 2 km bred nordvästligt riktat zon från Västanå
vid Näsum till östra kanten av sjön Immeln påträffas områden med
kraftigt förskiffrad, glimmerskifferliknande bergarter. Inom området
finns gradvisa övergångar mellan metavulkanit och glimmerskiffer
vilket antyder att glimmerskiffern bildats genom kraftig
förskiffring (deformation och omvandling) av de ursprungliga metavulkaniterna.

Troligtvis är förskiffringen ett resultat av att vulkaniskt material ursprungligen
avlagrats växelvis med sandigare vittringsprodukter
för ca 1750 Ma år sedan.

Övrigt

I ett smalt stråk sydväst om sjön Raslången påträffas skiffern i ett
antal nedlagda stenbrott i områden med stänglig glimmerskiffer.
Skiffern är lättkluven och har brutits under namnet ”ledsten”.
Namnet härrör från de smala avlånga grindstolpar som även kallas
ledstolpar (grind har ofta i äldre text varit synonymt med led). Glimmerskiffern har även använts som täcksten på kyrkmurar, ex kring Nosaby Kyrka och till trappsteg och brynsten. Linné rapporterade
redan i sin Skånska resa 1749 om brytningen av glimmerskiffer. Bergarten
har marknadsförts under namnet ”Silvergranit” på grund av dess vackert ljust skimrande yta. Palace Hotell vid S:t Eriksgatan i Stockholm har en fasad med glimmerskiffer. Tyvärr gör förekomsten av pyrit i stenen att det bildas rostfärgade utfällningar vilket gjort att stenen inte blev attraktiv som fasadsten.